skön intervju av tysken

Hittade en riktigt go intervju med gamle Djurgårdsspelaren Jan Tauer som jag inte tror någon glömt bort. Det är svenskafans som publicerade denna artikel i höstas.

Läs & njut!

Vi är fyra personer som i hällande regn följer träningen. Jag är den enda som inte röker. De andra har blickarna riktade mot anfallarna i mitten som nöter avslut. Själv tittar jag bara mot den bortre sidan av planen där VfL Osnabrücks enda långhåriga spelare springer och överlappar.
Jan Tauer. Tauer of Power. Janne Tauer Beckenbauer.
I våras var den 27-årige vänsterbacken med och spelade upp Osnabrück i andraligan. I den gör nykomlingen nu ganska bra ifrån sig, men Tauer står utanför laget.
Han har en förklaring till det.
- Jag har haft en inflammerad häl men snart är jag tillbaka, säger Tauer. Och då tar jag så klart plats. Så många poäng som jag ordnade till laget i våras.
Christian Detloff, sportreporter på tidningen Osnabrücker Nachtrichten, har en annan förklaring.
- Skadad? Så är det inte. Tauer är helt enkelt för långsam för andraligan. Men fansen gillar honom ändå. Jag har förresten sett några konstiga klipp på You Tube från hans tid i Sverige. Vad hände där egentligen?
Det ska Jan Tauer nu själv få berätta om.

Efter träningen går jag och Jan Tauer (klädd i mysbyxor och munkjacka) till hans favoritrestaurang i centrala Osnabrück. Han bor i närheten, tillsammans med sin svenska flickvän Elisabeth Alm och den 10 månader gamla sonen Travis. Travis Tauer föddes samma dag som Djurgården spelade den första kvalmatchen mot Assyriska förra hösten. Jan var med på sjukhuset - och tog sen en taxi till Södertälje Fotbollsarena dit han anlände precis i tid för att hoppa in i den 36:e minuten.
- Så fort matchen var slut åkte jag tillbaka till sjukhuset. Sen tränade jag ingenting inför den sista matchen, ändå spelade jag från start och gjorde mål. Den veckan slår allt i mitt liv. Och då har jag ändå varit med om en del.
Kvalvinsten mot Assyriska blev också Jan Tauers sista match för Djurgården. Hans vanligtvis så goda humör försvinner när han talar om det.
- Jag ville verkligen vara kvar. Jag älskar Djurgården. Att köra där på vänsterkanten när fansen ropar på mig så att jag blir helt vild... fan, vad jag saknar det! Men Stefan Alvén ville inte ha mig. Jag fick inte ens säga hej då till fansen.
Zweite Bundesliga är förmodligen bättre än allsvenskan. Och Jan Tauer tjänar betydligt mer pengar i Osnabrück, där han dessutom har en personlig supporterklubb. Ändå talar han länge och nostalgiskt om åren i landet han inte visste särskilt mycket om när han kom 2007.
- Jag drömmer om att få spela ett till derby mot AIK. Men då måste Dif byta sportchef, haha. Och får jag inte spela ett till derby vill jag i alla fall vara med i klacken.
Jag frågar om han kan tänka sig att spela i en annan allsvensk klubb.
- Nej, bara Djurgården. Fast Syrianska gillar jag! Jag lärde känna flera syrianer i Stockholm. När vi hade slagit Assyriska var de överlyckliga och jag levde som en kung. En gratis kebab där, en gratis klippning där... Syrianska skulle jag kunna spela i.
Du vet att de är på väg upp i allsvenskan?
- De ligger trea, va? Spännande. Du vet, jag är inne på SPORT-Expressen och Sportbladet på nätet varje dag och följer vad som händer i svensk fotboll. Det är kul att det går bra för Djurgården nu, även om de förlorade mot Åtvidaberg. Se till att de behåller Rajalakso i startelvan. Han är viktigare än vad många tror.

Jan Tauer gillar att prata. Och han gör det oftast med humor och med en värme som är ovanlig bland fotbollsproffs. Han ställer också minst lika många frågor till mig som jag gör till honom.
- Hur är de nya tränarna i Djurgården? frågar han till exempel.
Ja, de...
- Är de inte väldigt tråkiga? I de intervjuer jag har sett med dem säger de ingenting. Jag håller på att somna varje gång. Det är som en dålig skiva som går på repeat.
Den tränare i Djurgården som Jan Tauer gillade bäst var Siggi Jónsson. Med Siggi kunde man skoja. Och han kunde fotboll. Betydligt sämre minnen har Jan av Zoran Lukic och Andrée Jeglertz.
- De var fel tränare för Djurgården. Och de tyckte helt olika saker, kunde aldrig komma överens. Och du vet, när folk säger olika saker till mig blir jag bara aggressiv och slutar lyssna.
Att vara aggressiv är också Jan Tauers spelstil. Han tror att det var därför han fick en så speciell relation med många djurgårdare.
- Jag var ju lite galen, säger han. Och ofta fick jag andra spelare att bli helt vansinniga på mig. Erkan Zengin och Kenny Pavey var alltid lätta att få ur balans. Och en gång råkade jag tackla domaren efter matchen så att jag blev utvisad. Oh, det var galna år. De bästa i mitt liv.
Jan berättar att hans flickvän inte trivs så bra i Osnabrück och längtar hem till Stockholm. Det är bara en anledning till att han tror att han återvänder en dag, helst för att spela fotboll.
- Jag har så många fina minnen från Sverige. Visste du förresten att jag träffade Zlatan en gång? Det var på Café Opera. Han kom fram och frågade om jag var kvällens DJ. Hahahaha! Det var väl håret.

Efter lunchen visar Jan Tauer mig VfL Osnabrücks arena. Han säger flera gånger hur synd det är att jag inte hinner stanna och se en match.
- Kom ner en annan gång så fixar jag biljetter. Kom en fredag. Så kanske vi kan åka till Twente tillsammans nästa dag och se Emir Bajrami spela? Hör bara av dig! Och hälsa alla djurgårdare.
Min andra långa intervju med Jan Tauer är slut. Förra gången satt vi på Rosendals trädgårdar och mitt starkaste minne från den är en liten flicka som kom och sålde majblommor. Jan ville gärna ha en. Och försökte betala med en tusenlapp.
Djurgården är nu ett klart bättre fotbollslag än när Tauer senast var där.
Men nog fan var det roligare när tysken härjade på vänsterbacken.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0